KAPITEL TVÅ - Insomnia
Det är suddigt. Huvudet känns precis som om jag blivit fontanellknullad av en storkukad neger med S&M-fetisch. Lever jag eller är detta helvetet?
Jag känner en hand, en iskall hand på bröstet. "Vem är det?" tänker jag. Är det guds hand som försäkrar mig om att jag hamnat i efterlivet? Eller har jag reinkarnerats som Lindsay Lohans dildo? Frågorna är många, men svaren är få.
Jag somnar in...
Jag kan se klart nu. Det sterilvita taket skiner så som solen på en sommardag. Jag känner lukten av.. av ingenting. Det är tyst, men bultandet i huvudet skapar ett krig i mitt huvud. Det är ett krig mellan verklighet och fantasi.
Jag somnar in...
Jag hör en röst..
"Är du vaken? Är du där? Kan du höra mig? Blinka om du hör mig!"
Jag inser snabbt att det är jesus som kallar på mig. Är det möjligt att jag trots mina onda gärningar i livet har hamnat i himlen? Eller är detta Guds sätt att jävlas? Blir jag efter mitt möte med Jesus, skickad till helvetet som det avskum jag är? Eller hamnar man på samma ställe varesig man är god eller ond? Kan det stämma? Vad stämmer? Stämmer något?
Jag somnar in...
Jag reser mig upp. Jag ser ingenting. Jag ser allting. Jag ser vitt. Jag ser svart. Vad ser jag? Ser jag något?
Jag hör röster, röster bortom rummet. Nedanför korridoren. I ett annat rum. Vilket rum? Alla rum? Rum?
Jag vandrar, överallt ser jag ingenting. Jag ser allt i inget, svart i vitt, det blir grått. Blått?
Men vad händer? Händer? Fötter? Tjackballe? Varför har jag tjackballe? Ballt? Tjack?
Jag ramlar ned...
Jag reser mig upp. Jag ställer mig ner. Jag lägger mig i sidled. Jag skriker, jag hörs. Hörs? Ingen hör mig. Ingen kommer. Jag skriker. Jag viskar. Jag skriker men ingen skriker tillbaka. Vad händer?
Jag somnar in..
Snart kommer kapitel tre. Ha tålamod!